Alla "vet" att kvalitet kostar, eller har hört uttrycket "Man får vad man betalar för." Något inte alla tänker på är dock att kvalitet oftast kostar av fel anledning, framförallt i samband med implementationer av komplexa lösningar.
När vi säger att kvalitet kostar menar de allra flesta av oss att det innebär en hög kostnad "up front" att införskaffa något som håller, fungerar, eller på annat vis lever upp till lämplig definition av kvalitet (ett ämne som bäst avhandlas i en separat artikel).
Det jag vill beröra i den här artikeln anknyter till ett relaterat ordstäv, nämligen "Snålheten bedrar visheten." Med andra ord, det lönar sig i längden att redan från början skaffa något lite dyrare men av bättre kvalitet.
Under mina år som lösningsarkitekt har jag haft förmånen att vara delaktig i många implementationer av dignitet - oavsett om det varit kompletta datacenter eller affärskritiska molnapplikationer. En majoritet av dessa projekt förflöt helt enlig plan men det har naturligtvis funnits de som inte gått som de skall.
Den gemensamma nämnaren för de implementationer som körde i diket har varit bristande kvalitetskontroll. Då kvalitet är ett komplext begrepp blir också kvalitetskontroll ett komplext begrepp, men låt mig försöka illustrera vad jag menar.
Ett oerhört kostsamt misstag NASA gjorde var när de skickade en satellit till Mars bara för att se den brinna upp i Mars atmosfär så snart den kom fram. Den totala kostnaden för detta misstag uppskattas till 500 miljoner USD i dagens pengar.
Misstaget beskrivs ibland som ett matematiskt fel då kraschen berodde på att ett av satellitens instrument skickade sin data till huvuddatorn i enheten Pound-force när huvuddatorn förväntade sig informationen i Newton, något som naturligtvis resulterade i att beräkningarna blev helt fel.
Enligt mig är detta dock inte ett matematiskt fel då orsaken till att detta kunde ske är att NASA antog att alla deras underleverantörer, inklusive de som tillverkade det felaktiga instrumentet, gjorde som de blivit beordrade att göra, nämligen att använda det metriska systemet.
Orsaken till att jag berättar detta beror på att historien illustrerar en oerhört viktig del i arbetet med kvalitetskontroll, nämligen att hantera förväntningar.
Att implementationen utförs av de absolut bästa teknikerna och att verksamheten har skrivit sida upp och sida ner med krav spelar ingen roll om inte teknikerna och verksamheten har rätt förväntningar på implementationen.
Med detta sagt kommer vi då till pudelns kärna; varför kvalitet i dessa sammanhang oftast kostar av fel anledning.
De implementationer som saknat kvalitetskontroll lever inte upp till beställarens krav och förväntningar, är frustrerande för alla inblandade och drar alltid ut på tiden. Inte helt oväntat kostar detta mycket pengar att hantera.
Vid fler än ett tillfälle har supportkontrakt förlängts till höga kostnader helt enkelt för att implementationen inte är klar i tid, att en specifik tjänst eller applikation inte kan lanseras i samband med en annan för verksamheten viktig aktivitet kan var oerhört kostsamt och det är inte ovanligt att hård- och mjukvara köps in bara för att ligga "på hyllan" i flera månader i väntan på att projektet skall komma igång.
För det mesta går det att rädda dessa implementationer men kostnaden för detta är många gånger högre än om man redan från första början insett hur oerhört viktigt det är med kvalitetskontroll. Oavsett storlek på implementationen skall det vara självklart att avsätta en del av tiden och kostnaden till löpande och förebyggande kvalitetskontroll.
Nej, det är inte enkelt att fånga upp alla fel, brister och misstag som drabbar en implementation - jag vågar påstå att det är omöjligt - men med tålamod, noggrannhet och ett visst mått av envishet går det att få högre kvalitet i alla implementationer.
Tack för er tid, och ha en strålande helg!
Comments